Vår välfärd byggs ut – men blir bara sämre

Stefan Fölster: Regeringens självbedrägeri gör att vårdpersonal och lärare levererar allt mindre

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-01-10

Under 2000-talet har kommuner och regioner byggt ut välfärden kraftigt – men på ett sätt som gjort att varje läkare, sjuksköterska och lärare levererar mindre välfärd. Men elefanten i rummet förbigås med tystnad av politikerna, skriver Stefan Fölster.

DEBATT. Mot bakgrund av allt längre sjukvårdsköer utlovade regeringen förra året en Välfärdskommission. Ett halvår senare har nu direktiven kommit. De bådar inte gott. Elefanten i rummet förbigås med tystnad. Om kommissionen följer direktiven kommer framtidens välfärd bli dyrare men sämre.

Regeringens problemnarrativ är att välfärden utsätts för påfrestningar i form av fler äldre, fler nyanlända och rekryteringsproblem. Dessa skall mötas med mer av det som redan gjorts de senaste åren – rätt till heltid, bättre arbetsmiljö och högre löner, en smula ny teknik och mer pengar från staten.

Den bistra verkligheten sopas under mattan. Under 2000-talet har kommuner och regioner nämligen byggt ut välfärden kraftigt – men på ett sätt som gjort att varje läkare, sjuksköterska och lärare levererar mindre välfärd.

Regionernas utgifter för sjukvård har tillåtits skena långt snabbare än inkomster i gemen. I primärvården har antal läkare per invånare under 2000-talet ökat med 34 procent.  Ändå får allt färre svenskar träffa en primärvårdsläkare. Antal läkarbesök per invånare har minskat med 12 procent enbart de senaste fem åren.

I sjukhusvården har antal läkare per tusen invånare ökat med 28 procent under 2000-talet. Ändå minskar antal vårdtillfällen och patientbesöken där. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har produktiviteten, mätt som kostnad i fasta priser per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) i sjukhusvården, fallit med 12 procent under de senaste fem åren.

Mönstret går igen i kommunerna. Sedan millennieskiftet har kostnaden i grundskolan per elev i fasta priser ökat med cirka 20 procent. Under samma tid har också antal lärare per elev ökat med 8 procent. Trots det har andelen elever som är behöriga till gymnasiet sjunkit från 90 procent till 84 sedan år 2000. I gymnasieskolan har lärartätheten ökat med 5 procent, utöver en svällande kår av lärarassistenter.

Ändå presterar eleverna sämre än i början av 2000-talet, även med hänsyn till viss återhämtning i Pisa. Försämringen var markant även innan flyktingvågen 2015.

Så ser det ut på andra områden också. I kollektivtrafiken tilläts kostnaderna per resenär skjuta i höjden. Kommunernas utgifter för funktionshindrade har ökat med 15 miljarder eller cirka 18 procent sedan millennieskiftet, med måttliga insatser för att stävja fusk.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Välfärd utan styrsel kostar mer och ger sämre utfall. Den som vill värna god vård kan inte hänge sig åt självbedrägeri.

Ett sådant var regeringens paradnummer förra mandatperiod under det sympatiskt klingande epitetet ”tillitsbaserad välfärd”. Inom sjukvården byttes resultatbaserade ersättningar liksom kömiljarden ut mot anslag. Möjlighet att jämföra kvaliteten försvagades. Att erkänna tillitens gränser vore naturligtvis en prestigeförlust för regeringen.

Regeringar av alla kulörer har också misskött investeringar i nationella system som förbättrar välfärden. Ett exempel är ett nationellt digitalt remissystem i sjukvården som enligt erfarenhet från andra håll fungerar väl, men som i Sverige har diskuterats sedan 1980-talet utan handling. I skolan har sedan länge behövts en investering i nationell extern rättning av nationella prov. Detta är bara några få av många lågt hängande frukter.

Skygglapparna i Välfärdskommissionens direktiv talar för att Sverige om tio år kommer att ha än fler läkare som träffar färre patienter – om inte de deltagande ministrar överraskar oss och vågar tänka utanför den inkörda partilinjen.


Stefan Fölster, chef för Better Future Economics, nationalekonom och forskare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.