Krävs det svart bälte för att jobba i butik?

Debattörerna: Unga kvinnliga arbetare får betala priset för sena öppettider

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-03

Fler kvinnor jobbar ensamma och rädda för att hamna i hotfulla situationer. En tredjedel känner oro för rån, hot och våld. Så, är taekwondoträning en rimlig strategi? Självklart inte, skriver Susanna Gideonsson och Carolina Uppenberg, Handelsanställdas förbund.

DEBATT. ”Jag har svart bälte i taekwondo så jag kan försvara mig”. Så uttrycker sig en av de svarande på vår enkät om ensamarbete i butiker. Det är den första fördjupade studien av ensamarbete i handeln.

Ensamarbete är mycket utbrett inom handeln. Inte minst genom det ökande antalet servicebutiker. Men även i mindre butiker i gallerior är ensamarbetet vanligt.

Den service vi har vant oss vid, en närbutik öppen sent på kvällarna eller en galleria med stort utbud öppet under stora delar av dygnet har ett pris.

Priset betalas främst av unga kvinnliga arbetare. Fler kvinnor jobbar ensamma och de är mer rädda för att hamna i hotfulla situationer. En tredjedel känner oro för rån, hot och våld.

Ensamarbetet ger en sämre arbetsmiljö. Det är svårt att ta korta pauser, till exempel för att gå på toaletten. Stress på grund av för hög arbetsbelastning är också vanligt. Många är oroliga för att inte kunna få hjälp om man skadar sig och att inte ha någon att fråga om hjälp i besvärliga situationer.

”Det är väldigt förnedrande att vara tvungen att behöva tillkalla vakten när man ska gå på toaletten”, svarade en person på vår enkät.

En annan förklarade att ”man känner sig illa till mods om man är ensam i kassan, helst på kvällen då det ibland kommer skumma typer.”

Så, är taekwondoträning en rimlig strategi? Självklart inte, men många som arbetar ensamma utvecklar egna strategier.

Det kan handla om att ha något till hands som kan fungera som ”vapen” om det skulle uppstå en besvärlig situation. Att säga saker som får det att låta som om det finns folk i närheten fast det inte gör det eller att låta vänner möta upp utanför butiken vid stängning.

Att ha ständig hotberedskap är en slags stress som forskare anser är skadlig på sikt. Detta eftersom den inte följs av mer avslappnade situationer.

”Känner jag mig hotad eller ”obekväm” håller jag mig vid butikens ingång med ett larmat plagg. Ifall något händer utlöser jag larmet som drar folks fokus till sig och lämnar butiken ut i gallerian”, förklarade en ensamarbetare. En annan ”bär på försvarsspray.”

Arbetsgivaren låter ofta anställda lösa problemen själva, eller väljer billigare åtgärder som bättre larm och övervakningskameror. Anställda efterfrågar i stället mer tillgängliga väktare, bättre stöd om något händer, att slippa utföra vissa arbetsuppgifter ensamma och bättre kunskap och rutiner.

Ensamarbete införs i dag regelmässigt utan eftertanke. Det har blivit det gängse sättet för att öka öppettiderna utan att samtidigt öka bemanningen.

Det finns ingen särskild lag om ensamarbete, det som styr är Arbetsmiljöverkets föreskrift om ensamarbete, AFS 1982:3. En snart 40 år gammal regel skriven långt innan ensamarbetet var utbrett i butiker, och innan det var legio med öppettider sent in på kvällen.

Utgångspunkten i den är att ensamarbete tillåts i princip, men kan förbjudas i särskilda fall. Vi menar att riskerna är så stora att principen måste vara den omvända. Ensamarbete ska i princip undvikas, men kan tillåtas om tillräckligt goda förutsättningar råder.


Susanna Gideonsson, ordförande Handelsanställdas förbund
Carolina Uppenberg, rapportförfattare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.