Sockret gör dig sjuk – nu måste vi sätta stopp

Debattörerna: En tvåbarnsfamilj konsumerar 317 kilo godis, läsk, saft och bakverk per år

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-06-17 | Publicerad 2018-11-14

helskärm

DEBATT. 60 kilo choklad och godis, 173 liter läsk, 39 liter glass, 17 kg kakor, 19 kg mjukt kaffebröd, 8 kilo bakelser och tårtor, runt 40 liter saft och stilldrinks, och ungefär 4 kilo sötat chokladpulver och chokladsås. Så mycket sötsaker produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj varje år.

I dag är det Världsdiabetesdagen och vi på Kostfonden dukar upp allt detta på Mynttorget vid riksdagen för att synliggöra vår höga sockerkonsumtion.

År 2016 passerades en historisk gräns: då hade över hälften av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma. Cirka fyra procent – cirka 450 000 personer – har typ 2-diabetes och ungefär dubbelt så många ligger i riskzonen för sjukdomen.

I fotspåren av fetma och typ 2-diabetes följer cancer, hjärtinfarkter, stroke och demens.
Mindre dödliga åkommor som psykisk ohälsa, svårigheter att bli med barn, artros och fibromyalgi, är också vanligare vid fetma och typ 2-diabetes.

Den kraftiga ökningen av livsstilssjukdomarna bidrar till långa vårdköer och en krisartad situation i vården, trots det vet ingen säkert vilken mat som bäst motverkar dem. Kostråden till personer med typ 2-diabetes vilar enligt myndigheterna på en ”bräcklig” vetenskaplig grund.

Vi behöver förändra detta. Förutom att Kostfonden satsar på forskning kring vilka kostråd som effektivast reverserar fetma och typ 2-diabetes, vill vi lyfta nödvändigheten i att förebygga ohälsa. Vi måste ta tag i elefanten i rummet: den stora sötsakskonsumtionen.

Enligt Livsmedelsverket studier verkar visserligen många äta rimliga nivåer av tillsatt socker, men mycket talar för att dessa undersökningar, som bygger på självrapportering, underskattar vår sötsakskonsumtion. I den senaste studien rapporterade deltagarna att de i genomsnitt åt motsvarande 4,4 kilo godis och choklad per person och år, men siffror från Jordbruksverket, som bygger industrins statistik, visar att det produceras närmare 15 kilo.

Samma glapp mellan det självrapporterade intaget och produktionen syns även i statistiken över glass (5,8 liter jämfört med 9,7 liter), sockersötad läsk och saft (30,6 liter jämfört med runt 50-60 liter) och andra sötsaker.

Vill vi leva friska och lösa krisen i vården, behöver vi kraftigt skära ner sötsakskonsumtionen.

• Livsmedelsföretagen måste sluta hälla socker i allt från mjölk till pulversoppor, och avstå från sin cyniska marknadsföring mot barn, där vissa frukostflingor innehåller mer socker än vad kakor gör.
• Ägare av livsmedelsbutiker behöver flytta bort godiset från kassaköerna. Hungriga konsumenters sötsug genererar vinst, men fetma är den största riskfaktorn för cancer efter rökning. Det extra klirret i kassan kommer på bekostnad av att fler drabbas av cancer.
• Politiker behöver fundera över hur vettigt det är att morötter är fyra gånger dyrare per kalori än godis. Färsk spenat är tjugo gånger dyrare.
• Det är också dags att få till en märkning av mängden tillsatt socker på alla livsmedel. För en konsument är det omöjligt att veta hur mycket onödigt socker hen får i sig, eftersom tillsatt socker redovisas tillsammans med naturligt socker i deklarationen över mängden sockerarter.
• Livsmedelsverket måste upplysa befolkningen om vad som är en rimlig sockerkonsumtion. Föräldrar behöver exempelvis bli medvetna om att barn ofta konsumerar två maximala dagsransoner socker under ett enda barnkalas.

Alla behöver vi ta ansvar för vår hälsa. Sötsaker är gott i stunden, men i längden gör vardagsfestandet oss allvarligt sjuka.

Kerstin Brismar, ordförande i Kostfondens vetenskapliga råd och professor i diabetesforskning
Ann Fernholm, grundare av Kostfonden och vetenskapsskribent

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.