A-kassan funkar dåligt – nu gör vi den bättre

Ylva Johansson: För många arbetslösa lever i otrygghet i dag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-02-24

A-kassan är i dess nuvarande form svårförstådd, vilket gör att den inte fungerar som den är tänkt att göra, skriver debattören.

DEBATT. Alla som kan jobba ska jobba. Alla som arbetar ska känna trygghet inför att byta jobb. På svensk arbetsmarknad ställs höga krav på oss alla att kunna ställa om när jobb försvinner eller förändras. En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är därför helt central.

Den som blir arbetslös ska känna ekonomisk trygghet och inte drabbas av direkt ekonomisk kris. Regeringen ser nu över hur en ny arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet för fler bör utformas.

Många som arbetar gör det kloka valet att vara medlem i en a-kassa för att försäkra sig mot inkomstbortfall vid arbetslöshet. Men det skydd som arbetslöshetsförsäkringen ger är många gånger svårt att förutse. Beräkningen av ersättningens storlek blir ofta komplicerad. Arbetade timmar liksom inkomster av arbete ska intygas av tidigare arbetsgivare.

Att det är svårt att veta vilken inkomst som faktiskt är försäkrad innebär att försäkringen inte fullt ut ger den trygghet den är tänkt att ge.

Alldeles för många står utanför försäkringen. Andelen arbetslösa som har rätt till ersättning har sjunkit kraftigt de senaste tio åren, från 64 procent 2007 till drygt 37 procent 2016. En förklaring är att fler arbetslösa har svag anknytning till arbetsmarknaden och inte har kunnat arbeta tillräckligt mycket för att kunna få ersättning. En annan förklaring är att försäkringen inte är utformad för att möta dagens arbetsliv där fler går in och ut ur arbete.

Att färre omfattas av försäkringen är också en direkt följd av den förra regeringens politik. Efter den borgerliga regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen följde ett omfattande ras i a-kassornas medlemstal. Tidigare medlemmar stod i stället oförsäkrade när den ekonomiska krisen kort därefter drabbade arbetsmarknaden med kraftigt stigande arbetslöshet.

Det är ohållbart att så många står utan ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Därför ser regeringen nu över arbetslöshetsförsäkringen.

En utredning ska ta fram förslag till en ny effektivare försäkring för fler. En ny försäkring ska:

  • Vara grundad på inkomster. De inkomstuppgifter som arbetsgivare framöver ska lämna till Skatteverket varje månad ska läggas till grund för att avgöra ersättningens storlek. Det blir enklare och gör det lättare att veta vilken inkomst som är försäkrad.
  • Göra det möjligt för fler att omfattas av försäkringsskydd vid arbetslöshet. Utredaren ska göra en avvägning mellan hur stark förankring på arbetsmarknaden som ska krävas, behovet av trygghet vid omställning och kostnaden för försäkringen.
  • Ge drivkrafter för fler att gå med i en a-kassa. Det bör fortsatt vara skillnad i ersättning mellan den som valt att försäkra sig och den som valt att stå utanför. Försäkringen bör dock utformas så att fler som har osäkra anställningsvillkor och i dag därför väljer att stå utanför också får nytta av att försäkra sig.

Steg för steg har regeringen förbättrat skyddet vid arbetslöshet. Taket i den inkomstrelaterade ersättningen har höjts så att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 ersättningsdagarna. Deltidsarbetslösas skydd har stärkts. Reglerna för förtroendevalda har förbättrats. Regeringen har också aviserat en karensdag mindre i försäkringen.

Sedan regeringen tillträdde är över 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten faller fortsatt. Genom trygghet för fler investerar vi i ett Sverige som håller ihop.


Ylva Johansson


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.