ÅSIKT

Malmöskola kan ha diskriminerat elev

Debattörerna: Vi hoppas domen får stort genomslag för unga som behöver stöd

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Den 15 november faller en dom i Malmö tingsrätt som handlar om en Malmöskola som vi anser har brustit i att ge ett barn en fungerande skolgång. Det är en dom vi hoppas kan få stort genomslag för många elever, skriver debattörerna. Bilden är en genrebild.

DEBATT. På pappret har vi i Sverige en skola med ett tydligt formulerat uppdrag, förankrat i grundläggande mänskliga rättigheter och med utgångspunkt i vårt demokratiska statsskick. Sverige ska ge varje elev förutsättningar att lyckas genom att erbjuda en tillgänglig skola. Det är en mänsklig rättighet.

I praktiken ser verkligheten annorlunda ut. I vårt arbete möter vi ständigt barn och vårdnadshavare som berättar att skolan inte ger dem det stöd eleven behöver.

Berättelserna handlar om utredningar som drar ut på tiden, om åtgärder som inte är anpassade efter elevens behov och om sönderstressade lärare. Det leder till att elever till följd av bristerna inte kan visa sina förmågor och halkar efter, mobbas, stannar hemma. Många berättar om psykisk ohälsa och om hur skolan inte förstår.

När skolan brister i att ge barn med funktionsnedsättningar en fungerande skolgång är det diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Trots att bristande tillgänglighet har varit förbjudet enligt diskrimineringslagen sedan år 2015 är det först nu som frågan om pedagogisk tillgänglighet prövas i domstol.

Malmö mot Diskriminering driver frågan att om en skolas brister i att skyndsamt färdigställa en utredning om särskilt stöd och att skyndsamt upprätta åtgärdsprogram utgör bristande tillgänglighet. Dom faller i Malmö tingsrätt i mitten av november. Det är en dom vi hoppas kan få stort genomslag för många elever.

”Om man märker i skolan att någon behöver hjälp ska man försöka sätta in hjälp så fort som möjligt och inte vänta. Det är då lättare att klara skolan, att komma in på gymnasiet och sen skaffa jobb.”

Det är citatet från den grundskoleelev i Malmö som efter en utdragen kamp med skolan fick de stödinsatser hen behöver och har rätt till enligt lag. Konsekvenserna för dessa barn och för samhället blir stora. Ibland livslånga. Det är en vetskap dessa barn bär med sig till skolan, varje dag.

Eleven i fråga hade ett behov av att få stödinsatser för att få samma förutsättningar som sina klasskamrater att nå kunskapsmålen. Skolan kände till elevens behov av stöd, men som så många gånger dröjde det allt för lång tid innan stödet kom på plats. Skolan kritiserades också av Skolinspektionen för att inte ha agerat snabbt nog. Vi menar att detta inte enbart är ett formaliafel från skolan, det är också diskriminering.

Att skolan ska följa lagen kan verka vara ett odramatiskt pappersarbete. För en enskild elev kan det dock innebära att dag efter dag tvingas till en skola där det på förhand är uppgjort för misslyckande, något som är oerhört smärtsamt. Det är en av de vanligaste anmälningarna om diskriminering vi får in.

Barnen vi möter är barn som har föräldrar som orkar. Innan de ringer till oss har de pratat otaliga gånger med skolan men utan att något, eller tillräckligt mycket, har förändrats. Samtidigt är det många barn som inte når oss eftersom de inte har samma skyddsnät. I de fallen finns bara skolan.

Sverige har i dag en grundskola som i praktiken inte lever upp till varje sig diskrimineringslagen eller skollagen. Skolans arbete med pedagogisk tillgänglighet måste bli bättre och skollagens kompensatoriska uppdrag måste få genomslag.

Vi kräver därför:

  1. Att staten tar sitt fulla och yttersta ansvar för att skollagen och diskrimineringslagen efterlevs i praktiken och säkerställer att skolan tilldelas tillräckliga resurser

  2. Att rektorer och huvudmän tar sitt fulla och yttersta ansvar för en likvärdig utbildning genom att fördela resurser utifrån elevens förutsättningar och behov

  3. Att alla elever i behov av stöd får komma till tals under när ett åtgärdsprogram tas fram, följs upp och utvärderas. Elevens synpunkter ska tillmätas stor betydelse


Johan Ekblad, verksamhetschef Malmö mot Diskriminering
Jenny Mörk, verksamhetsansvarig Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne
Olivia Novotny Bill, verksamhetsledare Antidiskrimineringsbyrån Uppsala
Annika Lindström, verksamhetsledare Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Vill du också debattera Malmöfrågor? Mejla debatt@aftonbladet.se

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM