Därför är bloggarna en maktfaktor

Lisa Magnusson: Det går inte att stoppa internet

Svenska Dagbladets Anders Mildner beskrev nyligen hotbilden mot internet som ett barnbokspyssel. Där är FRA. Ipred. Acta. Telekompaketet. Men politikerna ser inte.

Tyvärr är det ju inte bara politikerna som har problem med att greppa vad internetaktivism handlar om. Fortfarande finns det folk som avfärdar Piratpartiets framgångar med att deras väljare är finniga tonårspojkar som vill kolla på porr anonymt och ladda ned storfilmerna utan att betala. Och fortfarande sitter kända tyckare och svamlar om att fildelning är stöld. Men fildelning är inte stöld, vare sig juridiskt eller moraliskt eller bokstavligt. Det här vet hela den särskrivande specialklass som är den svenska bloggsörjan, så varför kan inte t ex Jan Guillou få in det i huvudet? Eller för den delen Alex Schulman, som för ett par dagar sedan skrev i DN att bloggar är helt betydelselösa.

Expressens Isobel Hadley Kamptz tror att Alex Schulman bara skämtar, för det är ju klart att bloggarna är viktiga. Se hur nätsvärmen stoppade Telekompaketet i våras, säger hon , se Piratpartiets framgångar i det svenska EU-valet, se hur iranier lyckats koppla upp sig och berätta för omvärlden hur de har det - långt efter att alla utländska journalister körts på porten. Och hon har ju rätt.

Vietnam blev det första tevesända kriget, och också det sista, eftersom makten insåg att det är svårare att kriga när hela världen sitter på första parkett. Iran är det första internetsända kriget, och det är lika obekvämt det. Ändå kommer Iran inte att bli det sista internetsända kriget, och det av det enkla skälet att internet är en miljard myror och en miljard myrvägar. Det går inte att stoppa det. Och oavsett om Alex Schulman försöker underkänna sin samtalspartner så kan han inte få den att hålla tyst. Därför är bloggarna en maktfaktor att räkna med.

Alex Schulman, ja. Han slog igenom som bloggare, hans blogg var länge Sveriges största till och med. Sedan började det gå dåligt, så dåligt att den schulmanska humorsajten 1000 apor nyligen tvingades lägga ned. Och här är mina femtio öre: Alex Schulman förstår helt enkelt inte internet. Ännu mindre fattar han hur han kan bli akterseglad av en massa modebloggerskor helt plötsligt, trots att han skriver bättre än de. Jag tror inte alls att han skämtar när han positionerar sig mot detta svallande, oberäkneliga, oregerliga som är internet. Jag tror att det är en besvärjelse.

Bloggaren Hemliga morsan har en tes om att man kan byta ut "blogg", "bloggare" och "bloggosfär" mot skribentens namn i de flesta arga anti-internet-alster. Som exempel tar hon just Alex Schulmans essä i DN: “De traditionella medierna trippar på tå runt bloggosfären. De lägger sig på rygg och visar strupen. I rädsla för att stöta sig säger ingen sanningen - att den svenska bloggosfären både är rakt igenom ointressant och fullständigt betydelselös”. Som i översättning alltså blir: "De traditionella medierna trippar på tå runt Alex Schulman. De lägger sig på rygg och visar strupen. I rädsla för att stöta sig säger ingen sanningen - att Alex Schulman både är rakt igenom ointressant och fullständigt betydelselös”.

Jag tror faktiskt inte att det där är en slump. Man kan projicera vadsomhelst på internet, även sina rädslor. Internet är allt och inget och lite till. Jag tillhör dem som lockas av det och tycker att det är vackert. Samtidigt hyser jag den djupaste förståelse för att en del hatar't, särskilt dem som haft lite makt och nu känner hur den rinner ur händerna på dem. Jag förstår, verkligen. Det är bara det att de aldrig kommer att vinna.

Lisa Magnusson, 27, skriver krönikor för Aftonbladets Debatt-sajt.

Läs hennes blogg här.

Följ ämnen i artikeln