Nej till flyktingar – inga EU-pengar
EU-ministrarna: Vi ifrågasätter om medel bör ges till länder som inte respekterar grundläggande rättigheter
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-05-09
DEBATT. I dag, onsdag 9 maj, är det Europadagen. En dag att fira men också en dag för hårt arbete.
Den 9 maj 1950, presenterade Robert Schuman den kända Schumandeklarationen som ligger till grund för det EU vi känner idag. I dag, mer än sextio år senare, bör vi komma ihåg vad grunden för samarbetet är – och jobba hårdare för att utveckla EU.
En av EU:s främsta styrkor är de gemensamma värderingarna. Demokrati, rättstatens principer och grundläggande rättigheter. Dessa värderingar utgör den verkliga kärnan i det europeiska samarbetet.
I en tid av otrygghet och ökade auktoritära krafter fyller EU en allt viktigare roll. Dessa värderingar behöver värnas, skyddas och främjas under de kommande åren både inom och utanför unionen.
Det kan låta ganska uppenbart - men det är det inte.
De senaste åren har vi sett EU-medlemsländer som inte erkänner asylrätten, inskränker pressfriheten och ifrågasätter rättsstatens principer.
Vi har sett länder som vägrar att solidariskt dela ansvaret för migrationen och länder som motarbetar kvinnors rättigheter. Därför är en del förändringar nödvändiga.
Vi ifrågasätter om EU-medel verkligen bör ges till de länder som inte respekterar de grundläggande rättigheterna under samma förutsättningar som till de länder som faktiskt står upp för våra värderingar.
Vi vet att EU kan vara ett mäktigt redskap för att skapa förändring. De senaste årtiondena har globalisering förändrat samhället i grunden. Utvecklingen går rekordsnabbt och erbjuder både möjligheter och utmaningar.
Globaliseringen är inte en fristående eller automatisk process. Den kan och den bör styras. Detta är särskilt viktigt med tanke på att populister erbjuder falska lösningar på verkliga problem. Vi måste agera tillsammans.
EU återhämtar sig fortfarande från den svåraste finanskrisen på årtionden. Även om den ekonomiska utvecklingen är god i delar av Europa så har krisen fortfarande bitit sig fast i andra delar. Sysselsättningen och fattigdomen är fortfarande allt för stor. Vi har bevittnat växande klyftor inom och mellan medlemsstaterna.
Mot bakgrund av detta har vi ett gemensamt intresse av och en gemensam skyldighet att leverera resultat till våra medborgare. Ett starkt Europa bygger på ett samspel mellan tillväxt, ökad konkurrenskraft och solidaritet, där tillväxt och social utveckling förstärker varandra.
Sverige och Italien är tillsammans fast beslutna att skapa ett Europa för vanligt folk.
Vi vill att EU ska fungera bättre för medborgarna och erbjuda gemensamma svar på de stora politiska frågor som skapar ett mervärde. EU måste bekämpa ungdomsarbetslösheten, sätta stopp för orättvis konkurrens och skapa fler schyssta jobb.
Mot denna bakgrund är EU-kommissionens förslag om en ”social pelare”, som presenterade för ett par veckor sedan, ett steg framåt. Initiativet är välkommet eftersom vi vet att det krävs ett arbete på EU-nivå som också respekterar den nationella kompetensen och tar hänsyn till nationell praxis.
I Romdeklarationen, som undertecknades av 27 medlemsländer för ungefär en månad sedan, identifieras bland annat de sociala frågorna som prioriterade områden för unionen. Både Sverige och Italien vill stärka arbetet för social utveckling.
Nästa steg blir det sociala toppmöte för tillväxt och schyssta jobb som ska hållas i Göteborg i november. För vi vet att EU måste utvecklas!
Ann Linde, EU-minister, Sverige
Sandro Gozi, EU-minister, Italien
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.