Det här visar inte hela sanningen, UG
Debattörerna: Låt oss fokusera på det viktiga: mansnormerna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-08-23 | Publicerad 2018-08-22
DEBATT. I kväll sände Uppdrag granskning ett avsnitt där de kartlagt alla som fällts för våldtäkt eller försök till våldtäkt de senaste fem åren. I programmet fokuserade man på förövarnas bakgrund – något som beklagligt nog kommit att hamna i centrum i samtalen om våld och sexuella övergrepp.
De flesta av oss är överens om att vi vill ha ett samhälle fritt från sexuellt våld, men hur når vi dit? Vår absoluta uppfattning är att det bästa sättet inte är att söka enkla och populistiska lösningar.
Vill vi utbilda och upplysa om sexuella övergrepp behöver vi fokusera på det som faktiskt är relevant: det vill säga de normer som gör att människor – enligt statistiken oftast män – går över andra människors gränser.
Och eftersom vi vet med säkerhet att nästintill alla som begår sexuella övergrepp är just män, så är det normer kopplat till manlighet vi behöver förändra. Oavsett männens kulturella eller etniska bakgrund.
Enligt BRÅ:s nationella trygghetsundersökning från 2017 sker 520 allvarliga sexuella övergrepp varje dag och enbart ett fåtal leder till fällande domar.
Att dra slutsatser utifrån enbart de fällande domarna riskerar därför att för stort fokus läggs på överfallsvåldtäkter när majoriteten av övergreppen sker av närstående till offret och att vi fastnar i en diskussion om etnicitet när vi egentligen borde prata om hur vi kan förebygga sexuella övergrepp.
Enligt forskningen är socioekonomiska skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda svenskar en av förklaringarna till den överrepresentation som finns. Forskningen visar också att brottsoffer är mer benägna att anmäla brott begångna av utrikesfödda svenskar samt att polisen är mer benägna att utreda och rapportera fall där de misstänkta har utländsk bakgrund.
Det finns alltså flera faktorer som gör att enbart fällande domar inte ger en rättvisande bild av det sexuella våldet.
#metoo visade tydligt att majoriteten av de sexuella övergreppen är sådant som vi aldrig ens anmäler eftersom vi fortfarande lever med så starka föreställningar om vad som får räknas som ett övergrepp samt vem som kan vara förövare och offer.
Föreställningar som många gånger förstärks av medias sensationella rapportering kring våldtäkter, och som lett till att mörkertalet fortfarande är stort när det kommer till den här sortens brott.
Så även om statistiken i sig stämmer så ser vi allvarligt på populistisk och förenklande rapportering som denna. Den hjälper inte människor som utsatts för sexuella övergrepp och den hjälper inte samhället att förebygga sexualbrott.
Givetvis är det viktigt att ta reda på vad som ligger bakom våld och övergrepp i samhället, men när det görs bör det göras ordentligt och med rätt intentioner – inte för att skapa rubriker eller i värsta fall utnyttja en rasistisk opinion för att generera klick och tittarsiffror.
Den 1 juli trädde en ny sexualbrottslag i kraft, en lag som bygger på samtycke. I snart ett år har kvinnor trätt fram under #metoo-hashtaggen och breddat allas vår syn på hur ojämställdhet tar sig uttryck i våld och övergrepp.
Vi är många som kämpar för att politikerna ska ta denna fråga på allvar och tillsätta resurser till utbildning av rättsväsendet, skolan, jourrörelsen och folkbildningskampanjer.
Så låt oss fortsätta att fokusera på lösningar och konkreta insatser i stället för att dra för höga växlar baserat på statistik som bara visar en liten del av den stora mängd sexuella övergrepp som vårt samhälle lider av.
Kristina Wicksell, kommunikatör Make Equal
Elin Sundin, ordförande Fatta
Silvia Ingolfsdottir Åkermark, brottmålsadvokat
Lisen Andréasson Florman, grundare Nattskiftet
Alan Ali, ordförande MÄN
Nina Rung, kriminolog
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.