Våra skolor jagar ingen vinst – slå inte ut oss

Debattören: Idéburna skolor hotas när kontrollen av vinstdrivna skolor stramas åt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-08

Visst behövs kontroll av att skattemedel används rätt. Men kontrollsystemen har drivits fram främst av behovet att kolla koncernerna. Det drabbar små idéburna icke-vinstutdelande skolor, skriver Håkan Wiclander.

DEBATT På Aftonbladet debatt diskuteras svenska friskolesystemet av MUF och SSU. Hos båda debattörerna finns både rätt och fel.

Rätt är det blivit problem med vinstdrivna skolkoncerner. Fel är att båda debattörerna verkar tro att det enbart finns vinstdrivna friskolor. I verkligheten finns det en grupp friskolor till. Det är friskolor som inte tar ut vinst från skolan, utan låter överskott stanna kvar i skolan.

Denna stora stor grupp friskolor kallas idéburna skolor. Idéburna friskolor har inga externa ägare med avkastningskrav. Överskott används istället till att anställa personal och  utveckla verksamheten.

Vi är en mångfacetterad grupp som finns över hela landet och med varierande pedagogiska inriktningar. Här finns pedagogiska riktningar som Freinet, Montessori, Waldorf, naturinriktning, filosofi, konfessionella. Våra skolor ägs av föreningar, kooperativ och stiftelser och förenas av att ha eleven i fokus och att de ofta drivs utifrån olika pedagogiska idéer.

Hos idéburna skolor finns inga externa ägare som kräver vinst. Pengarna stannar alltså i verksamheten. De idéburna friskolorna har också det gemensamma karaktärsdraget att ha fler lärare, alltså hög lärartäthet. Det möjliggörs genom att vinst inte delas ut till externa ägare utan används till lärare och utveckling.

MUF och SSU diskuterar begreppet ”friskolor” som om det bara finns koncernägda aktiebolagsskolor. Ja, dessa har växt kraftigt, och de skapar ofta sin vinst genom att dra ner på personal och främst lärare.

MUF och SSU diskuterar mer och fler kontroller av skolorna. Ja, tyvärr har de vinstutdelande skolkoncernerna stärkt samhällets behov av kontroller – konkurser, misskötsel liksom betygsinflation har lett till en omfattande kontrollapparat.

Visst behövs kontroll av att skattemedel används rätt och att läroplaner uppfylls. Men kontrollsystemen har drivits fram främst av behovet att kolla koncernerna. Dessa kontrollsystem har nu blivit så omfattande att de drabbar små idéburna icke-vinstutdelande skolor. De har helt enkelt inte resurser till huvudkontor med jurister.

Från politiskt håll har man talat om ”tillitsstyrning”. Begreppet tillitsstyrning användes av bland andra dåvarande civilminister Shekarabi, och är tänkt som ett alternativ till omfattande kontroller. Resonemanget är enkelt: eftersom idéburna skolor inte har externa ägare som väntar på vinstutdelning,  så skulle vissa kontroller kunna förenklas för dem. Vi välkomnar den slags tillit till idéburna verksamheter, och även tillit till lärarprofessionen.

Naturligtvis ska läroplaner och ekonomi skötas. Men skolsystemet behöver mer av pedagogisk frihet. Problem med segregation och elever som har svårt att hänga med skulle delvis kunna mötas med större möjligheter för skolor och pedagoger att hantera timplaner, stadieindelningar och pedagogik.

Kommunala skolor och idéburna friskolor, de två driftsformerna utan externa ägare att ge vinst till, skulle kunna erbjudas större pedagogisk frihet och tillit.

MUF och SSU gör misstaget i sina debattartiklar att enbart ta upp problemet med koncernägda vinstutdelande friskolor. Man missar den tredje idéburna skolsektorn  som står för mångfald, kvalitet och pedagogik utan att dela ut vinst.

Vi i Idéburna skolors riksförbund vill ha politiker som inte bara ser problem med de koncernägda skolorna, utan som också skapar politiskt utrymme för idéburna skolor, och gärna i samverkan med kommunala skolor för verklig mångfald och pedagogisk utveckling.


Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.