Skippa flygskammen – kunskapen är viktigare
Debattörerna: Man vill leva som man lär och kunna se sina barn i ögonen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-12-05
DEBATT. Ordet flygskam har fått vingar. En ny studie visar emellertid att det är annat än skam som påverkar dem som slutar flyga för klimatets skull, till exempel viljan att ta ansvar.
Men en förutsättning är kunskap – i synnerhet om proportioner, det vill säga omfattningen av utsläpp från flygresor i jämförelse med andra handlingar. I en ny studie som lanseras i dag, bad vi personer som slutat flyga att berätta vad som fått dem att avstå.
Det vanligaste skälet är ökad kunskap. Å ena sidan kunskap om klimatproblemens allvar som ackumulerats över tid och blivit till en tvingande insikt. Å andra sidan om proportioner: man har insett storleken av flygets utsläpp. En flygresa tur och retur Stockholm – Kanarieöarna släpper ut cirka 1,4 ton. Det kan jämföras med svenskens genomsnittsutsläpp som är cirka 10 ton per år. Insikten har man ofta fått genom medier eller via en klimatkalkylator.
Många har läst att flygande bara står för cirka 2 procent av de globala utsläppen och tänkt att det är försumbart. Men räknar man in höghöjdseffekten som innebär att utsläpp på hög höjd bryts ned långsammare, så blir klimatpåverkan dubbelt så stor.
Dessutom ökar flygandet på jorden. För de få procent på jorden som flyger står dessutom ofta flygresorna för en stor andel av det egna fotavtrycket. Därför kan man drastiskt sänka sina utsläpp genom att sluta flyga. Insikten om proportioner beskrivs ofta som en chock som väcker moraliskt engagemang.
Det moraliska engagemanget är av stor betydelse för ett ändrat beteende. En stor grupp hänvisar helt enkelt till sitt samvete. Man vill leva som man lär och kunna ”se sina barn i ögonen”.
Även här har kunskap om proportioner betydelse. Flera relaterar sina utsläpp till den utsläppssänkning som Parisavtalet kräver. Vi måste ned till mindre än två ton per person och år. Jämförelsen riktar ljuset mot en orättvisa: ”Varför ska mina nöjen bidra till att någon annans framtid förstörs?”
Vad andra människor gör påverkar oss. Det är tungt att gå före när flygnormen är så stark, men grupper och förebilder kan visa att det faktiskt är möjligt att ändra beteende. Greta Thunberg nämns förstås. Hon personifierar också genom sin ungdom rättvisefrågan i relation till framtida generationer. Även andra personer, särskilt närstående barn, har betydelse. De är inte bara våra framtida domare utan har också kunskap och ställer krav.
Att det finns alternativ till flyg lyfts också fram. De som har gått över till tåg talar om ett annat sätt att uppleva, en annan sorts tidsuppfattning och en uppvärdering av det lokala. Flera påpekar också att tågresande inte är så krångligt som det framställs.
Att alternativen verkligen fungerar är viktigt också eftersom klimatengagemang och ångest, tvärt emot vad som ibland hävdas, kan leda till handling, men en förutsättning är att denna handling inte framstår som alltför opraktisk.
För att nå Parisavtalets mål måste hela samhället ställa om. I den processen spelar individers och gruppers val roll eftersom de ger näring åt sociala rörelser och systemförändringar. Lärdomar från vår studie är att kunskap om proportioner är helt central för dem som ändrar beteende. Därför framstår det som rimligt att märka varor och tjänster så att det blir lättare att jämföra deras klimatavtryck.
Information om klimatförändringarnas allvar är viktig, men samtidigt måste man presentera vilka handlingar som är effektiva. Med tanke på barnens inflytande blir det en viktig uppgift för skolan. Enkätsvaren från studien visar också att ett arbete för att göra alternativen billiga och tillförlitliga kan ytterligare underlätta förändring för dem som vill bidra på ett konstruktivt sätt.
Slutsatserna står långt ifrån mediehypen om flygskam.
Maria Wolrath Söderberg, fil dr i retorik vid Södertörns högskola
Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH
Aktuella med rapporten ”Grounded – Beyond Flygskam” som ges ut av Tankesmedjan Fores och European Liberal Forum.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Läs fler artiklar i ämnet här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.