Så kan vi ge unga utan hopp en chans
Debattörerna: Vi är redo att testa ”Ungvux” – en ny modell för ungdomar utan betyg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-02-16
DEBATT. I varje kommun i Sverige i dag finns det en grupp unga vuxna som befinner sig på en stig som för de flesta leder till extremt svåra år som vuxna.
Det handlar om unga människor, mellan 16 och 25 år som inte klarat grundskolan och gymnasiet. Som kanske inte ens haft chansen att hinna lära sig språket innan skolvärlden släpper deras händer. Vi är oerhört frustrerade över att se denna utveckling. Och trötta på stelbenta regler som hindrar flexibla lösningar och gränsöverskridande arbetssätt.
Det märkliga är att i våra kommuner finns egentligen både kunskap och resurser för goda insatser. Vad som hindrar är låsta strukturer som gör att tillgängliga verktyg inte kan användas rätt.
För en kort tid sedan passerade folkräkningen i Sverige 10 miljoner människor. Det är underbart att Sverige växer. Många av rekordsvenskarna har nyligen bosatt sig i landet. Utvecklingen för med sig nya behov i våra kommuner. Alla unga i Sverige i dag måste ha klarat grund- och gymnasieskola för att ha en chans att etablera sig självständigt i samhället och hitta en anställning.
Man kan inte ha ett mål om full sysselsättning utan att adressera frågan om utbildning. Och skolan kan inte lämnas ensam att klara en denna komplexa utmaning. Unga som inte har grundskola och gymnasiekompetens fastnar i ett öde landskap mellan dagens skolsystem och ett arbetsliv som inte har något att erbjuda.
Vi har ett förslag: ”Ungvux” - en verksamhet där alla 16–25-åringar (oavsett bakgrund) som saknar grundskole- och gymnasiekompetens får rätt förutsättningar att inte bara nå utbildningsmålen, utan också målsättningen om att komma ut i arbete, genom att verksamheten kombinerar studier med praktik på företag.
Vi vill införa en verksamhet byggt på samarbete mellan kommuner och det lokala arbets- och föreningslivet.
Verksamheten måste vara anpassad efter individen. Vi vill att deltagarna får en kontinuitet och stabilitet genom att all verksamhet sker på schemalagd tid i närvaro av trygga vuxna. En daglig kontakt med arbetslivet och föreningslivet lokalt skapar möten och delaktighet.
Vi föreslår att de unga får en praktiklön under den tid de tillbringar i Ungvux och att detta kopplas till socialförsäkringssystemet.
Allt för att skapa band till det samhällssystemen vi har och ge trygghet i tillvaron.
Ungdomarna ska genom Ungvux kunna etablera goda kontakter med företag och civilsamhället och få de kunskaper och erfarenheter som behövs för att kunna etablera sig som unga vuxna med försörjning och en gedigen plattform i samhället.
Vi erbjuder oss att genomföra ett pilotprojekt i form av Ungvux under tre år i våra kommuner.
Under pilotperioden kan detta nya grepp utvärderas och resultatet följas genom ett antal indikatorer. Vi kan under perioden mäta hur många som klarar grundskolan, uppnår gymnasiekompetens och andel som kommer ut i jobb. Vi kan också följa utvecklingen vad gäller språk, hälsa, upplevd delaktighet, brottslighet och sjukfrånvaro.
I våra kommuner har företagen stora behov av att hitta rätt personer att anställa. En tillgänglig, välutbildad arbetskraft stärker tillväxtkraften i kommunerna och för med sig en hållbar utveckling på sikt, både socialt och ekonomiskt. Därför hoppas vi på ett brett samarbete med alla parter. Från regering och riksdag till de lokala företagarföreningarna och idrottsklubbar.
Det stela regelverk som i dag hindrar nytänkande behöver brytas upp. Ungvux kan vara det som öppnar dörren för dessa unga människor som i dag har allt annat än goda framtidsutsikter. Något måste ske.
Anna-Carin Magnusson
Conny Johansson
Irja Gustavsson
Jan Bohman
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.