Utan personalen löser vi aldrig vårdkrisen
Jimmie Åkesson: Därför satsar SD 25,7 miljarder mer än regeringen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-05-31 | Publicerad 2017-05-06
DEBATT. I dag kommer Sverigedemokraterna hålla sitt årliga vårtal i Stockholm, där vi kommer att prata mycket om situationen inom svensk sjukvård. Tidigare under veckan presenterade vi även en ny budgetmotion där vi redogör för ett stort antal satsningar på just detta område.
Svensk hälso- och sjukvård befinner sig nämligen just nu i den största krisen i modern tid.
Många har vid det här laget sannolikt märkt att vården inte lever upp till den standard svenska folket förväntar sig.
Rapporter om stressrelaterad felbehandling, utbränd personal, orimligt långa väntetider och massuppsägningar avlöser numer varandra, och de satsningar som gjorts av tidigare regeringar har inte visat sig tillräckliga för att vända den negativa utvecklingen.
Den skrämmande sanningen är att Sverige i dagsläget har Europas längsta vårdköer – och dessa fortsätter bara att bli allt längre.
För några dagar sedan tillkännagav statsminister Stefan Löfven att man nu tänker ta tag i den närmast katastrofala situationen inom vården. Vid närmare anblick blir det dock tydligt att man inte har lärt sig någonting av tidigare års misslyckade satsningar.
Regeringens så kallade ”patientmiljard” som bland annat är avsedd för ändrade öppettider samt nya och utvecklade arbetssätt låter visserligen bra, men det regeringen inte verkar ha förstått är att problemet har sin grund i den ohållbara situationen för svensk sjukvårdspersonal.
Personalen är den i särklass viktigaste tillgången inom vården. Det är sjuksköterskor, undersköterskor, barnmorskor och övrig personal som får verksamheten att överhuvudtaget fungera, och utan dessa får man ingen hjälp när man behöver det. Dessa hjältar är direkt avgörande för att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten.
Satsningar på utbildning av ny sjukvårdspersonal är därmed en viktig åtgärd, men när villkoren och löneutvecklingen inom offentlig sektor är så undermåliga att befintlig personal lämnar branschen spelar det ingen roll hur många som nyanställs.
För att på allvar ta itu med de akuta problemen inom svensk hälso- och sjukvård måste fokus i första hand ligga på att kraftigt förbättra de offentligt anställdas arbetsvillkor.
I och med detta kommer enstaka satsningar – oavsett storlek – inte att lösa dessa djupt rotade problem inom vården. Regeringens 500 miljoner till förlossningsvården i år är ett lovvärt tillskott, men eftersom resurserna tar slut efter bara ett år kommer man inte kunna göra några långsiktiga förändringar, så som anställandet av ny personal eller genomförandet av arbetsmiljömässiga förbättringar.
Sverigedemokraterna permanentar därför satsningen under kommande mandatperiod, vilket kommer att ge förlossningsvården de resurser som krävs för att födande kvinnor ska få den hjälp de behöver.
När det kommer till reformer som ska förbättra situationen för offentligt anställda satsar vi sammanlagt 25,7 miljarder mer än regeringen, däribland genom rätt till heltid, möjliggörandet för undersköterskor och sjuksköterskor att vidareutbilda sig på betald arbetstid, införandet av vårdadministratörer och vårdservicepersonal som kan avlasta befintlig personal så att de kan få mer tid för patienterna, samt resurstillskott för en starkare löneutveckling.
Utöver det vill vi att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke, vilket redan är fallet i de flesta västeuropeiska länder.
Efter åratal av en sjukvård i fritt fall menar vi att regeringen måste upphöra med oregelbundna och ineffektiva slentriansatsningar. Med våra reformer får sjukvården inte bara tillräckligt med resurser – utan även de verktyg som krävs för att Sverige åter igen ska få den hälso- och sjukvård som det svenska folket förtjänar.
Jimmie Åkesson
Per Ramhorn
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.