Stressade akademiker – en dold ohälsobomb

Debattören: Vi kan inte acceptera att drivna och engagerade människor går sönder på jobbet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-06-28

Hälften av alla akademiker som är sjukskrivna är det på grund av psykisk ohälsa. Orsakerna är många, men framför allt handlar det om stress, skriver Sacos ordförande Göran Arrius.

DEBATT. Chefen som mailar sent på kvällen, presentationen som ska vara klar på måndag och mobiltelefonen som varje natt ligger påslagen på nattduksbordet.

Arbetslivet har förändrats och kraven på tillgänglighet ökar i takt med teknikutvecklingen. Det gäller på hela arbetsmarknaden, men kanske främst hos de högutbildade.

För landets akademiker finns det sällan en tydlig linje mellan arbetstid och fritid. Gränserna flyter ihop.

Det i sig behöver inte vara något negativt. Vi är många som uppskattar flexibiliteten som den nya tekniken för med sig. För småbarnsföräldrar innebär det till exempel att de kan hämta tidigare på förskolan för att jobba igen tiden senare på kvällen.

Men den konstanta tillgängligheten och möjligheten att arbeta dygnet runt har förändrat vår relation till jobbet.

Samtidigt ser vi hur avståndet mellan krav och resurser ökar, hur organisationerna blir allt mer slimmade och arbetsbördan allt tyngre. Det får konsekvenser.

Att den psykiska ohälsan har ökat kraftigt är känt sedan tidigare. Men fram tills nu har det varit höljt i dunkel hur den drabbar landets högutbildade.

Saco har därför begärt ut och specialgranskat statistik från Försäkringskassan över ohälsan i Sverige. Siffrorna har sedan brutits ned på utbildningsnivå och resultatet är alarmerande.

Akademiker har den i särklass största ökningen av sjukfrånvaro i samhället, visar rapporten som presenteras i dag, onsdagen den 28 juni. Hälften av alla akademiker som är sjukskrivna är det dessutom på grund av psykisk ohälsa.

Orsakerna är många, men framför allt handlar det om stress.

Perioder av stress på jobbet är naturligt och något vi får räkna med på dagens arbetsmarknad. Men det förutsätter också att det finns tid för återhämtning, att det finns lugnare perioder då vi tillåts vila och ladda batterierna.

Så är det alltför sällan i dag. På fem år har antalet kvinnliga akademiker som sjukskrivits på grund av stress tredubblats, en skrämmande siffra. Även männen har drabbats hårt, dock i mindre omfattning.

Det handlar om lärare, läkare, socialsekreterare, ekonomer, ingenjörer och andra yrkesgrupper som utgör samhällsbyggets kärna. Personer med en stark yrkesidentitet som har valt sina yrken utifrån intresse och som har höga krav på sig själva.

När stressen tar överhanden förvandlas engagemanget istället till otillräcklighet.

Situationen är inte hållbar. Vi som samhälle kan inte acceptera att engagerade och drivna människor går sönder på jobbet. Varje sjukskrivning är ett misslyckande. Det är dags att vända utvecklingen.

Låt proffsen vara proffs. Akademiker är experter på sina yrken och måste få utlopp för sin kompetens och erfarenhet. Detaljstyrning och ökad administration leder till sämre resultat och stressade medarbetare.

Öka chefernas kunskap om psykisk ohälsa för att snabbare identifiera tidiga signaler hos den enskilde. Stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och det är viktigt med tidiga insatser för att motverka längre sjukfrånvaro.

Kom överens om tillgängligheten. Vi måste få till en bättre dialog på våra arbetsplatser om var, när och hur vi förväntas vara tillgängliga efter arbetstid. Många av oss klarar av att sätta egna gränser, men långt ifrån alla.

Stressens negativa effekter måste stoppas. Det är dags att krossa myten om de högutbildades privilegierade situation på arbetsmarknaden.

Göran Arrius

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.