Löfven slår rekord – i långa vårdköer

Kristdemokraterna: För första gången hade Sverige redan i juni över 100 000 som väntade på vård

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-08-16 | Publicerad 2019-08-11

Kö-plågan har ökat lavinartat under Stefan Löfvens tid vid makten, skriver Ebba Busch Thor och Acko Ankarberg Johansson.

DEBATT Ett nytt rekord har slagits i Sverige. Tyvärr. För det handlar inte om någon idrottslig prestation, utan om ett politiskt bottenrekord.

Sommaren är sjukvårdsköernas högtid. Bemanningsproblem och ledigheter gör att det redan så tröga vårdsystemet saktas ner ytterligare och det är i vården det nya dystra rekordet har slagits. I juni hade 38 512 patienter väntat längre än nittio dagar på operation eller annan behandling, samtidigt som 62 330 personer väntat mer än nittio dagar på första besök hos en specialist.

Totalt hade alltså 100 842 människor väntat olagligt länge på att få sjukvård. Det är första gången Sverige har nått över hundra tusen väntande redan i juni.

Kö-plågan har ökat lavinartat under Stefan Löfvens tid vid makten. I juni 2014, det år då Sverige senast hade en borgerlig regering, var junisiffran 43 826.

Antalet svenskar som inte får vård i tid har alltså mer än fördubblats sedan Socialdemokraterna återtog regeringsmakten och avskaffade den kömiljard som Kristdemokraterna införde under Göran Hägglunds tid som socialminister.

Vårdköer är ingen naturlag. Länder som Tyskland, Frankrike och Nederländerna klarar av att erbjuda vård utan enorma köer. Sveriges problem är hemlagade, och ett underbetyg åt regeringen.

Människor lider och avlider i köer, medan vårdpersonalen slits ut. De regionala skillnaderna i landet är oförlåtliga. I Halland får 94 procent vård i tid, medan bara 50 procent får det i Jämtland Härjedalen.

Siffrorna för 2018 är upprörande läsning. I Kronoberg fick samtliga hjärtpatienter vård i tid, medan bara 62 procent i Skåne fick det. I Östergötland genomfördes 97 procent av alla höftledsoperationer i tid, mot bara 42 procent i Norrbotten.

Det vore lätt att enbart skylla detta på landstingen. Eller att plocka några enkla poäng på att slå fast att köerna oftast är värre i vänsterstyrda landsting än i borgerliga. Men även om det är sant är det inte hela förklaringen, för problemen finns i varierande grad överallt. Problemet är själva landstingskonstruktionen.

Det är därför vi kristdemokrater som enda parti löper linan ut och säger som det är: landstingens tid är förbi. Sjukvården måste flyttas in under statens paraply. Det är där de ekonomiska musklerna och möjligheterna att samordna vården rättvist över hela landet finns.

Men att lägga ner landstingen kommer att ta tid och problemen är akuta. Vi vill därför ändra patientlagen som ska möjliggöra för människor att söka vård i hela landet när det egna landstinget inte ger vård i tid.

I dag skriver landstingen avtal som gör att vårdgivare tvingas neka patienter som de egentligen har tid att behandla. Byråkratin står i vägen för patienter som behöver vård, medan regeringen tittar på. Denna stelbenthet måste få ett slut.

Vårdproblemen går att lösa. Men då måste man våga ge sig på hela systemet, inte bara hälla in pengar i svarta hål och be en stilla bön om lindring. För varje år som detta arbete inte påbörjas så kommer situationen att förvärras.

Den här mandatperioden varar till 2022. Hur långa kommer köerna att vara då?


Ebba Busch Thor, partiordförande (KD)
Acko Ankarberg Johansson, ordförande, riksdagens socialutskott (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här