Inför en köttskatt – för miljön och hälsan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-06-26

G Schyman och J Paulsson: Regeringen bör arbeta för att bryta köttnormen

I en serie inslag visar SVT:s Rapport-redaktion på hur svenska politiker är oförmögna och ointresserade av att ta ansvar för matens miljöpåverkan. Trots att alla stora miljöorganisationer, forskare och experter på Naturvårdsverket understryker allvaret i situationen har inte ett enda förslag lagts av regeringen för att bryta köttnormen och i stället skapa en vegonorm i samhället.

Klimatdebatten handlar i regel om transporter och energi men mindre ofta om köttet och kossor. Faktum är att utsläppen från just maten vi äter ökar så mycket att det bidrar till att svenskarnas utsläpp totalt sett ökar.

Nu på sommaren har vi extra goda möjligheter att göra något åt det genom att äta vegetariskt i stället för att slänga upp en biff på grillen. Det vore inte bara bra för klimatet utan även för din hälsa – risken för att du ska drabbas av tarmcancer, landets tredje vanligaste cancerform, minskar. Men ytterst vilar ansvaret för köttkonsumtionen tungt på regeringens axlar.

Sveriges miljöminister Åsa Romsons förklaring, att det är en fråga som är hett debatterad på lokal nivå, duger inte. Det visar ju snarare tvärtom på det stora behovet av ett nationellt ledarskap i den här frågan. Redan för åtta år sedan efterlyste FN:s livsmedelsorgan FAO politiska åtgärder på nationell nivå för att att komma tillrätta med överkonsumtionen av animalier.

Enligt Naturvårdsverket är i dag växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år, och 75 procent kommer från kött- och mejerikonsumtion. Att kött, mejeriprodukter och fisk successivt ersätts med växtbaserad föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till 0,3 ton per person år 2050.

Även Naturskyddsföreningens nya rapport, Det subventionerade köttet, ger stöd åt vegonormen. Den visar varför Sverige behöver en köttavgift. Naturskyddsföreningen förespråkar en generell klimatavgift på all köttkonsumtion. Deras beräkning visar att en sådan avgift skulle kunna landa på 20–25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9–12 miljarder kronor årligen. Inkomsterna bör användas för att stödja jordbrukets ekosystemtjänster.

Det finns ett folkligt stöd för politiska åtgärder som banar vägen för vegonormen. En vegovåg sköljer in över landet och fyller på butikshyllorna vegetabiliska produkter. Var tionde svensk är vegetarian och enligt tidningen Miljöaktuellts kommunenkät 2015 har 40 procent av kommunerna infört köttfria dagar eller minskad köttkonsumtionen i motsvarande grad på annat sätt. Verktygen som står till buds begränsas endast av vår egen fantasi. Köttfria dagar i offentlig verksamhet, utbildningsinsatser i vegetarisk matlagning och informationskampanjer är exempel på möjliga politiska åtgärder.

Allra viktigast är införande av en köttskatt: Det bör vara hög skatt för det som är dåligt för miljön, hälsan och djuren. Det bör vara en låg skatt på det som är bra för miljön, hälsan och djuren.

Jonas Paulsson,

initiativtagare till ”En köttfri måndag”

Gudrun Schyman,

partiledare Feministiskt initiativ

Följ ämnen