Alla barn ska veta var ”hemma” är

Debattören: Utan trygg bostad får de aldrig samma möjligheter som andra barn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-12-26

Upp till 15 000 barn räknas som hemlösa, enligt Socialstyrelsen, något som strider mot Barnkonventionen. Dessa barn osynliggörs och får inte samma möjligheter som alla andra barn, skriver debattören.

DEBATT. En vecka innan jul, avhystes tre barn och en mamma från ett akutboende under hot om att polis skulle inkallas om de inte lämnade. Trots orosanmälningar från barnens skola, förskola och Rädda Barnen vägrade socialtjänsten att ge nödhjälp därför att man ansåg att mammans ansträngningar att söka bostad inte var tillräckliga. En kyrka har fått rycka in där samhället har brustit, genom att ge härbärge till familjen över julen.

Rädda Barnen ser med stor oro på hur antalet barn som tvingas leva i hemlöshet och flytta runt mellan olika typer av osäkra boenden fortsätter att öka. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport är upp till 15 000 barn i Sverige hemlösa. 1 480 barnfamiljer var inhysta på akutboenden – det är en ökning med 60 procent sedan den senaste mätningen för sex år sedan.

I stället för att stat och kommuner tar sitt ansvar för att åtgärda grundproblemet – en brist på tillgängliga bostäder för samhällets svagare grupper – lämnas handläggandet av bostadslösa barnfamiljer till socialtjänstens enheter för ekonomiskt bistånd. I många kommuner saknar socialtjänsten tillgång till sociala bostäder och hänvisar barnfamiljer i allt större utsträckning till att söka tillfälliga boenden på Blocket.

Situationen sätter inte bara enskilda socialarbetare i en svår och hopplös situation utan äventyrar allvarligt rättssäkerheten för människor som redan lever i en stor utsatthet.
Det saknas ofta rutiner och arbetsmetoder för att stödja synliggöra bostadslösa barn. Barnen blir osynliga i handläggandet av beslut om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten och i vid överklaganden till rättsväsendet.

Vi ser att rätten till tak över huvudet villkoras och är restriktiv för barn, trots att det är ett grundläggande behov. Mammor som är föräldralediga förväntas att aktivt söka boende på Blocket och redovisa hur många lägenheter man sökt varje dag. Om föräldern inte anses göra tillräckligt för att lösa sin egen boendesituation, kan rätten till tak över huvudet för barnen dras in med bara några dagars varsel. Istället hänvisas man till att söka hjälp ”inom sitt eget nätverk”.

Många av de familjer vi möter saknar både nätverk och resurser. De lämnas att i desperation söka sig till civilsamhällesorganisationer, kyrkor och moskéer. Att barn ska få tak över huvudet blir beroende av enskilda människors och organisationers resurser och välvilja. Detta är en djupt oroväckande utveckling. Barn utsätts för stora risker och umbäranden och ensamstående mammor försätts i beroendeställningar som är svåra att ta sig ur.

Enligt Barnkonventionen har alla barn i Sverige rätt till en skälig levnadsstandard. Ett barn utan en trygg bostadssituation kan aldrig få lika möjligheter och ha samma framtid som andra barn.
Dagens system bygger i en stor utsträckning på nödlösningar som är skadliga för barn. Stat och kommuner behöver ta fram bättre riktlinjer för hur vi arbetar både med att förebygga och med att stärka förutsättningar för olika aktörer att stödja barn som lever i bostadslöshet - i det akuta skedet såväl som långsiktigt. Staten bör dessutom:

  • Säkerställa ett tydligare utpekat ansvar för att garantera bostadsförsörjning och stöd till ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
  • Förtydliga hur principen om barns bästa och barns rätt till en skälig levnadsstandard skall tolkas i relation till socialtjänstlagen samt det kommunala ansvaret för bostadsförsörjning.

Alla barn som växer upp i Sverige ska ha en plats att kalla hemma.


Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen