Ensamhet – förödande för svenska barn i dag

Jakob Forssmed: Kristdemokraterna vill se en förstärkt elevhälsa så att barn lättare kan få kontakt med vuxna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-21

Det krävs politik som kan bidra till att bryta ungas ensamhet, skriver Jakob Forssmed (KD).

DEBATT. När vi äntligen har börjat tala om problemen med ofrivillig ensamhet hamnar oftast äldre i fokus, vilket är bra och behövligt. Men ensamhet kan drabba alla, oavsett ålder.

Barn berörs också, vilket framgår i BRIS årsrapport ”Hur har barn det?” som sammanfattar samtalen till organisationens hjälptelefon under de senaste tre åren. Var femte samtal handlar om vänskap och ensamhet.

Årsrapporten visar hur barn och unga kan uppleva ensamhet trots att de har vänner. Barn berättar att de känner att de inte passar in eller tror att de är ensamma med sina tankar och känslor, vilket kan vara skrämmande.

BRIS beskriver att rädslan för ensamheten också kan innebära att barn har svårt att avsluta ”vänskapsrelationer” där de behandlas illa, eftersom ensamheten upplevs värre än att bli illa behandlad.

Tidigare rapporter har visat hur barn kan känna sig ensamma i relation med vuxenvärlden. Många barn tror inte att de egna föräldrarna har tid för dem.

Enligt Folkhälsomyndigheten känner sig 8,3 procent av de 15-åriga killarna och 14,7 procent av tjejerna ensamma, oftast eller alltid. Det är allvarligt, inte minst mot bakgrund av de kända sambanden mellan ensamhet och psykisk ohälsa.

BRIS pekar också på att barns relationer allt mer bygger på kontakt via nätet vilket kan förvärra för dem som upplever ofrivillig ensamhet: ”Att vara på nätet kan förstärka en känsla av ensamhet. Barn beskriver känslor av saknad och utanförskap som väcks när de ser vad andra skriver och postar”.

Rädda barnen har varnat för att de snabba kickar som jagas på sociala medier kan vara skadliga för barn som är mitt i sitt identitetsbygge.

Förutom att barns ensamhet i relation till vuxna, på skolgården, under sommarlovet eller i den digitala världen kan skapa lidande för barnet själv, finns även risk för ökade samhällskostnader i ensamhetens spår.

Enligt forskning på Örebro universitet löper högstadieungdomar som känner sig ensamma, åtta procent av årskullen, tre gånger så hög risk för underkända betyg, vilket i sin tur innebär väsentligt högre risk att hamna i utanförskap i form av arbetslöshet och sämre livschanser i övrigt.

Enligt våra beräkningar, baserad på forskning om ungas utanförskap och ensamhet, kommer extrakostnaderna för de 15-24-åringar som befann sig i utanförskap 2017 som en sannolik följd av ensamhet kunna uppgå till nästan fem miljarder under de i snitt 4,5 år som de befinner sig i utanförskap.. Det handlar om både direkta och indirekta kostnader för till exempel försörjningsstöd, ohälsa och förlorad arbetsinkomst.

Att försöka förstå ungas ensamhet och göra något åt den är ett ansvar som alla vuxna med barn i sin närhet behöver ta på allvar.

Tidigare generalsekreteraren för BRIS, Göran Harnesk, sa tänkvärt i samband med att BRIS lanserade begreppet ”vuxengaranti” att hans egen garanti gick ut på att hälsa på varje ensamt barn han mötte: ”För jag vet att jag kan vara den enda vuxna som ser det barnet”. Det är något för oss var och en att inspireras av.

Men det krävs också politik som kan bidra till att bryta ungas ensamhet. BRIS framhåller behovet av lättillgängliga arenor för barn och unga att skapa vänner genom. Här är goda villkor för föreningslivet en nyckel, men också till exempel den fritidspeng som ger barn från familjer med försörjningsstöd möjlighet att delta i fritidsaktiviteter.

Tyvärr strök regeringen och januaripartierna satsningen ur budgeten – utan att ersätta den med något annat.

Kristdemokraterna vill också se en förstärkt elevhälsa så att barn lättare kan få kontakt med vuxna som har tid att lyssna. Men politiken behöver också stödja föräldrar i deras viktiga roll. Vi drev därför kravet – och riksdagen beslutade – att alla kommuner ska ha föräldrastödsprogram. Men även denna satsning ströks bort av januaripartierna i samband med ändringsbudgeten.

Stödjande satsningar kan också handla om att ge föräldrar möjlighet till mer tid med sina barn. Kristdemokraterna vill att föräldrar ska ha rätt till tjänstledigt några dagar per år i samband med lov eller för att kunna följa med barnen till skolan och bättre sätta sig in i deras vardag.

Vuxna behöver visa att de är närvarande och att de bryr sig om ungas verklighet. Ensamhet kan, oavsett ålder, vara förödande.


Jakob Forssmed, vice partiledare (KD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här