Varför tror F-kassan att patienter ljuger?

Debattörerna: Myndigheten ställer orimliga krav för att ge sjukpenning till dem med psykisk ohälsa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-06-05 | Publicerad 2018-06-01

Förhoppningsvis kan Försäkringskassan med en ny generaldirektör komma bort från den sifferjakt som karaktäriserat Försäkringskassan under Ann-Marie Beglers ledning, skriver Robert Sjunnebo och Tom Aspengren.

DEBATT. Nyligen fick vi ta del av ny statistik kring framförallt indragning av fortsatt sjukpenning. Bakom granskningen står Inspektionen för Socialförsäkringen. I denna granskning finns det flera saker som kan lyftas fram, men särskilt intressant är att indragningarna av sjukpenning för personer med psykiatriska diagnoser ökat från 0,3 procent år 2014 till 5,6 procent 2017.

Detta är en mycket stor ökning, men varför har denna ökning skett?  

Vi på LO-TCO Rättsskydd känner väl igen den statistik som rapporten lyfter fram från de ärenden som vi driver för sjuka fackföreningsmedlemmar. Försäkringskassan har i stor utsträckning börjat kräva så kallade objektiva fynd. Med detta menas att sjukintyg inte godtas av Försäkringskassan när diagnosen i huvudsak baserar sig på uppgifter från patienten.

Detta kan vara rimligt när sådana fynd i regel finns som vid till exempel en fraktur, men är helt orimligt vid psykisk ohälsa.

Enligt vår uppfattning kan ökningen förklaras med att Försäkringskassan under en längre tid mycket målmedvetet arbetat med att frångå det sjukdomsbegrepp som angivits i förarbeten (SOU 1944:15 s. 162, prop. 1946:312, prop. 1994/95:147 s. 19 f.) samt praxis (RÅ 2009 ref. 102 I och II).

I detta avgörande ansågs foglossning och svår stressreaktion som sjukdom. Detta är sjukdomstillstånd som typiskt sätt enbart kan diagnostiseras utifrån patientens egna uppgifter. Trots det ansåg högsta instans att den försäkrade hade rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan har börjat att använda sig av det så kallade biologiska sjukdomsbegreppet. Detta sjukdomsbegrepp innebär att för en diagnos krävs inte enbart subjektiva symptom utan även objektivt påvisbara tecken på sjukdom.

Av förarbeten och praxis framgår det tydligt att det så kallade socialmedicinska sjukdomsbegreppet godtagits. Detta utgår ifrån en helhetssyn där stor hänsyn tas till patientens egna beskrivning av sin sjukdom.

Enligt oss är det tydligt att Försäkringskassan under den dåvarande generaldirektören Ann-Marie Begler tog till alla möjligheter för att leverera ett sjuktal om högst 9,0 dagar.

Försäkringskassan kräver därför så kallade objektiva fynd när några sådana fynd normalt inte finns. En rimlig utgångspunkt är att Försäkringskassan i dessa fall måste utgå ifrån att patienten talar sanning och inte ljuger. Försäkringskassan har i detta avseende bortsett från det förhållandet att det är riksdagen som stiftar våra lagar.

Psykisk ohälsa visar sig sällan i besöksrummet på vårdcentralen på något annat sätt än i form av patientens egna beskrivning. Vi kan ha full förståelse för att Försäkringskassan önskar uppfylla uppsatta mål, men det måste ske i enlighet med uppställda regler och där rättssäkerheten prioriteras.

Förhoppningsvis kan Försäkringskassan med en ny generaldirektör komma bort från den sifferjakt som karaktäriserat Försäkringskassan under Ann-Marie Beglers ledning. Än har vi inte sett någon förändring.

Till dess förändring sker är vårt råd till alla med psykisk ohälsa att inte hålla tillbaka några känslor i vårdcentralernas besöksrum. Skrik, gråt, osammanhängande tal och oförmåga att hålla en röd tråd uppfyller trots allt Försäkringskassans krav på så kallade objektiva fynd.


Robert Sjunnebo, enhetschef LO-TCO Rättsskydd
Tom Aspengren, förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.