Skyll inte gängvåldet i orten på gangsterrap
Debattören: Förr var det rocken ungdomar skulle akta sig för
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-02-09
DEBATT. På 40-talet var det jazzen som var dåligt inflytande på ungdomar, på 60- 70-talen var det rocken ungdomar skulle akta sig för, nu är det hip-hopen och gangsterrapen.
Dessa rädslor har bevisligen varit felaktiga och det som snarare visar på att unga attraheras av gäng och den kriminella världen är en känsla av uppgivenhet och utanförskap.
Forskaren och docent vid Göteborgs universitet Torbjörn Forkby har forskat om gängkultur och gängkriminalitet. I en studie som gjordes vid just Göteborgs universitet 2016 bekräftar Forkby att det är segregationen som är grundorsaken för detta och lösningarna är att satsa på socialt arbete.
Denna typ av forskning går att hitta flera exempel på, där i synnerhet de kriminologiska och sociologiska instituten varit ledande i denna typ av forskning. Trots detta fortsätter villfarelser kring gängkriminalitetens orsaker spridas i media och bekräftas i många fall av politiker.
I politikers strävan att hitta roten till problemet bakom gängkriminaliteten har saker som migration dykt upp och nu senast hiphopens påverkan på ungdomar i förorten.
Det var under ”Veckans brott” på SVT som Gustaf Lantz, riksdagsledamot för S, uttalade sig tvivelaktigt när han skulle berätta om när han var på en fritidsgård.
Han berättar att han hörde gangsterrap och att det inte borde spelas på en fritidsgård, i synnerhet inte en som finansieras av skattemedel. Enligt Lantz bidrar gangsterrapen till ökad gängkriminalitet, något han tidigare framfört i en debattartikel i Aftonbladet.
Jag ställer mig ytterst frågande till detta och undrar var jag kan hitta belägg för detta påstående. Jag lyssnar själv på hip-hop och skulle inte säga att musiken får mig att vilja gå med i ett gäng.
Tvärtom är det musiken som får mig att minnas var jag kommer ifrån och varför jag hatar det ojämlika samhället. Känslan av att inte duga fullt ut eller rädslan att aldrig lyckas är något som många ungdomar i förorten lever med.
Det är känslan av tillkortakommande som hotar självkänslan som är en stor anledning till att många söker sig till gäng.
Likt all musik skildrar gangsterrapen och hiphopen en verklighet för många. Sverige är ett segregerat land där ungdomar i förorten oftast varit med om saker som aldrig kommer förstås av de från socioekonomiskt starka områden.
Gangsterrapen och hiphopen är oftast berättelser om en verklighet som vuxit fram till följd av den ökade segregationen. Den stora majoriteten ungdomar som lyssnar på gangsterrap eller hiphop går inte och blir gängkriminella, denna konservativa myt behöver vi ta död på.
Lyssna på texterna och förstå samtiden, varför är det så många som kan relatera till dessa texter? Det är nog dags att sluta misstänkliggöra arbetarklassen i förorten och istället fokusera på den stora utmaningen att uppnå det jämlika samhället.
Hiphopen har, i hela västvärlden, varit ett verktyg för ungdomar i förorten att få sin röst hörd. Det var hip-hopen som lät främst svarta och latinos att göra konst som speglade deras verklighet från deras bostadsområde i USA.
Nu har Sverige blivit mer segregerat och där de socioekonomiskt svaga områdena domineras av folk med invandrarbakgrund, låt dem skildra sin verklighet och låt politiken se till att det inte ska vara framtida generationers verklighet.
Daniel Vencu Velasquez Castro, ordförande för Socialdemokraterna, Kista.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Artikeln är en replik. Läs hela debatten här
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.