Låt staten betala för spelberoendet
Debattören: Fullt rimligt när vi snart får statliga nätcasinon
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-08-30
DEBATT. Det händer mycket på spelmarknaden framöver. Det statliga spelmonopolet går inte att upprätthålla i en digital värld och avvecklas därför vid årsskiftet. I stället ska privata spelbolag kunna söka licens för att bedriva verksamhet i Sverige mot att betala en statlig skatt på 18 procent.
De flesta spelbolag ser fram emot åtgärden och nya bolag har redan bildats för att vara med i startfältet.
Staten, som inte vill fortsätta att tappa marknadsandelar, kommer nu också att ge sig in i den mest beroendeframkallande varianten av spel och lansera egna nätcasinon.
Ingen vet ännu vad detta innebär, men ett ökat utbud brukar också betyda ökad efterfrågan. Trots goda (?) intentioner från statens sida är det alltså möjligt att det nya läget kommer att innebära en ökning av spelproblemen i samhället.
Sedan förra årsskiftet är det kommunernas och landstingens ansvar att erbjuda personer som är beroende av spel om pengar likvärdig vård som till dem som är alkoholberoende. Därför får vi sannolikt vara beredda på ett ökat tryck på kommunernas socialtjänster när det gäller att hantera problemspelare efter att de nya reglerna träder i kraft.
Samtidigt vet vi att nästan alla kommuner i landet har stora ekonomiska utmaningar. Vi frågar oss därför om kommunerna verkligen har beredskap för sin nya uppgift, och om inte, hur regeringen tänker sig att stötta kommunerna i frågan.
Om kommunerna i praktiken inte kommer att kunna ta sitt ansvar för sina problemspelande invånare, är vi på Alna oroliga att problemen till stor del kommer att landa på arbetsgivarna. Genom vår verksamhet ute på fältet vet vi att kunskapen finns på vissa arbetsplatser, men i de flesta inte.
Vi bedömer att de flesta företag har en ganska lång väg att gå innan de har kommit lika långt med att förebygga spelproblem som med alkoholfrågor.
Det kommer att innebära att människor med spelproblematik kommer att få mycket olika tillgång till vård beroende på var de råkar bo eller arbeta.
Annika Strandhäll har nyligen tillsatt 11 miljoner i kunskapsstöd just för att hantera spelproblem i kommunerna. Tre av dem är avsatta för ideella organisationer som arbetar förebyggande mot spelproblematik.
De övriga åtta miljonerna kommer som vi förstår antingen att gå till forskning och kunskapsspridning via Folkhälsomyndigheten, eller till stöd för kommunerna.
Om det senare är fallet innebär det att Sveriges 290 kommuner får 27 600 kr var som ska räcka till kunskapsutveckling av personal samt till utredning och behandling av personer med spelproblem.
Det är alltså uppenbart att Strandhälls satsning på 11 miljoner inte kommer att räcka långt.
Vi vet att Svenska spel i fjol drog in hela 4,8 miljarder till statskassan och i och med satsningen på nätcasinon lär statens vinst bli ännu större. Dessutom tillkommer från och med nu den 18-procentiga skatten på de privata spelbolagen.
En rimlig tanke vore därför att staten avsätter en andel av denna intäkt till kommunerna och arbetsgivarna, som ju får ta konsekvenserna. Det kan ske genom exempelvis riktade bidrag för kommunerna och som en pott för rehabiliteringspengar för arbetsgivare att ansöka om.
Om staten satte av endast en procent av de pengar de tjänar på spelande svenskar, skulle det innebära 48 miljoner kronor för ändamålet. En försumbar uppoffring för staten men till stor nytta för dem som drabbas, vare sig vi pratar om kommuner, arbetsplatser eller enskilda anställda.
Ingela Eriksson, informationsansvarig Alna Sverige
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.