Nej, norra Sverige är Stockholms bankomat

Replik från två regionpolitiker om skatteutjämningssystemet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-02-22 | Publicerad 2019-02-18

I skogslänen har centralmakten, med Stockholm som utgångspunkt, i hundratals år hämtat billiga råvaror i form av mineraler, skog och vattenkraft – numera även vindkraft, skriver Jörgen Larsson, Regionpolitiker (c) och Håkan Larsson, Regionpolitiker (c).

DEBATT Ordföranden i Region Stockholm Irene Svenonius gillar inte att det finns förslag om att göra utjämningssystemet mera rättvist. Hon talar om att regeringen ser Stockholmsregionen som sin ”egen bankomat”. Är det verkligen så?

Vi kan på goda grunder konstatera att huvudstadsregionen sedan länge har sett norra delen av landet som sin egen bankomat. I skogslänen har centralmakten, med Stockholm som utgångspunkt, i hundratals år hämtat billiga råvaror i form av mineraler, skog och vattenkraft – numera även vindkraft.

Ungefär 90 procent av landets vattenkraft produceras i skogslänen. All beskattning går till staten och vinsterna till de bolag som bedriver verksamheten. Lägg till detta att vattenkraften numera skapar få jobb lokalt. Även när det gäller skogen hamnar en stor del av beskattningen i storstadsområdena, eftersom ägarna ofta är skrivna där.

Utjämningssystemet syftar till att ge alla delar av landet ungefär samma förutsättningar för att ge medborgarna likvärdig välfärd och service. Idag har klyftorna ändå blivit så stora att en översyn är nödvändig. Ett förverkligande av förslaget från Kostnadsutjämningsutredningen är en bit på väg.

I vårt län ligger skattenivån i vattenkraftskommunen Ragunda exempelvis på 34,42 kr. Detta samtidigt som Stockholm ligger på 29,82 kr och dessutom har sänkt skatten i år.

Den genomsnittliga skattenivån i skogslänen ligger 1,90 kr per hundralapp högre än landet i övrigt. De 1,7 miljoner invånarna i skogslänen betalar cirka sju miljarder kronor mer än vad man skulle gjort om man haft det genomsnittliga skattetrycket.

Utjämningsystemet behöver reformeras. Samtidigt hoppas vi att den ”omfattande skattereform” som utlovas i Januariavtalet också medverkar till att ”dagens växande ekonomiska klyftor” utjämnas. Beskattningen av vattenkraften, gärna även av andra naturresurser, bör regionaliseras.

Vi efterfrågar även en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna och en avskrivning av studielån som medel för att ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar. Att detta fungerar kan var och se som besöker vårt västra grannland Norge.

Sverige – även Stockholmsregionen – tjänar på att hela landet växer. Det bör även Irene Svenonius inse om hon vidgar vyerna utanför sin region och funderar över var dagens ”bankomat” egentligen finns.


Jörgen Larsson, Regionpolitiker (c)
Håkan Larsson, Regionpolitiker (c)
Båda är ledamöter i Regionala utvecklingsnämnden, Jämtland Härjedalen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här