Så stoppar vi gängen från att rekrytera barn

Fem ministrar: Vi genomför ett skifte i synen på unga brottslingar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-10-08

helskärm

DEBATT. Bara i september månad har tolv personer dött till följd av gängens dödliga våld.

Barn som skjuter barn. Barn på fotbollsträning som bevittnar mord. Barn som hittas avrättade i skogen. Gäng som ger sig på varandras anhöriga. Och så sprängdåden, som sprider skräck i hela bostadsområden, och där helt oskyldiga människor får sina hem sönderbombade.

Den grova organiserade brottsligheten har under alltför lång tid fått utrymme att växa.

Det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats de senaste tio åren. Förra året var rekordmörkt med 62 dödliga skjutningar – att jämföra med Norge fyra, Danmark fyra och Finland två. Polisen uppskattar att 30 000 personer i dag har kopplingar till de kriminella gängen, och att 1 000 rekryteras varje år.

Av dessa tusen är en stor del barn och unga. Barn och unga nyttjas strategiskt för distribution och försäljning av narkotika, men även för att begå grova våldsbrott. På så sätt kan äldre kriminella skydda sig från exponering och straff.

Men rekryteringen och insocialiseringen är mer komplex än att äldre kriminella använder sitt makt- och våldskapital för att tvinga in barn och unga i brottslighet. I dag hör vi allt fler rapporter om barn och unga som anmäler sig frivilligt – som står på kö – för att få utföra grova våldsbrott åt gängen.

Regeringen genomför därför just nu en omläggning av rättspolitiken för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten.

I det ingår ett helhetsgrepp om ungdomsbrottsligheten. Alldeles för länge har insatserna kommit alldeles för sent, eller varit för svaga. Och resultatet har blivit att allt för många barn och unga rekryteras till gängen.

Vi genomför därför ett skifte i synen på unga brottslingar.

Ungdomsfängelser ska inrättas, straffmyndighetsåldern ses över och straffen skärpas för unga som begår brott. Och vi river sekretesshinder, så att polis, socialtjänst och skola kan sitta runt samma bord och dela information, just för att förhindra att barn och unga rekryteras till gängen.

För att vända den här utvecklingen krävs nu en bred mobilisering i hela samhället.

I det helhetsgrepp som vi tar om ungdomsbrottsligheten ingår därför också nya, tidigare och tydligare förebyggande insatser.

Det handlar om tillskott från regeringen i förra årets och i årets budget om totalt 2,8 miljarder kronor nästa år. Och insatserna görs brett över hela linjen; på socialtjänsten, föräldrarna, skolan och på idrotts- och fritidsverksamhet.

Låt oss nämna fem viktiga förebyggande åtgärder under nästa år:

1. Socialtjänsten ska växa och stärka sitt brottsförebyggande arbete. Nästa år lägger vi bland annat 200 miljoner kronor i en ny, särskild bemanningssatsning för att socialtjänsten ska ställa om till att arbeta förebyggande. Mellan 2024 och 2028 handlar det totalt om 8 miljarder kronor, vilket är den största satsningen på hela socialtjänsten som någon regering gjort.
2. Totalt 400 miljoner i föräldraskapsstöd kombineras med ökat föräldraansvar. Föräldrar har en nyckelroll. Familjer vars barn befinner sig i riskzonen för att dras in i kriminalitet ska därför få bättre, tydligare och tidigare hjälp från samhället. Regeringen tillförde redan i opposition 200 miljoner kronor till detta och förstärkte i förra årets budget med ytterligare 200 miljoner kronor. 
   Vi satsar också 100 miljoner nästa år och 200 miljoner kronor årligen från och med 2025 på utökade hembesöksprogram i utsatta områden.
3. 250 miljoner kronor för skolsociala team, för att öka närvaron av samverkan mellan skolan och socialtjänsten för eleverna. Och 165 miljoner kronor till lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar.
4. 80 miljoner kronor för en ny och riktad satsning på kommunernas arbete mot gängkriminalitet, där särskilt fokus kommer vara på kommuner med områden där utanförskapet är stort.
5. Stor satsning på fritidskort för barn och unga. Fritidsaktiviteter, till exempel idrott, har en stark brottsförebyggande effekt. Utöver detta lägger vi 100 miljoner kronor per år på att stärka idrotten i utsatta områden.

Vi har de största anslagen till kommuner och regioner någonsin. Vi har de största anslagen till skolan så långt tillbaka som vi kan jämföra. Dessutom genomför vi en historisk satsning på hela socialtjänsten, större än någon annan regering gjort.

Och vi kommer inte ge oss förrän rekryteringen av barn till gängen har upphört. Det kommer ta tid, men det kommer att gå.

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare (L)
Gunnar Strömmer, justitieminister (M)
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Lotta Edholm, skolminister (L)

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.