Barnen är förlorarna när M och KD sparar

Debattören: Att skära ner på barn- och ungdomskultur är oacceptabelt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-12-20 | Publicerad 2018-12-18

Vi vädjar – låt barn och unga vara den prioriterade målgrupp vi lovat dem att vara, skriver Inger Carlonberg.

DEBATT. 100 miljoner ska sparas på barn och ungas kulturutövande. Moderaterna hävdar att det statliga anslaget inte nått rätt målgrupp och nu ska bort.

Kulturskolerådet menar att den bakomliggande analysen är felaktig och ger en skev bild av verkligheten bakom nedskärningarna i budgeten från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Över 200 kommuner har via de statliga pengarna satsat på att nå nya målgrupper och bredda verksamheten. Enbart i Stockholm, Göteborg och Malmö har över fyra tusen elevplatser skapats i utsatta områden.

Det är oacceptabelt att barn och unga missgynnas när statliga medel omprioriteras.

Den 12 december röstade riksdagen igenom M:s och KD:s gemensamma budgetreservation för 2019. På kulturområdet betyder det en nedskärning på 200 miljoner. Den största andelen, 100 miljoner, görs på barn och ungas kulturutövande i kulturskolan.

Lotta Finstorp, kulturpolitisk talesperson för Moderaterna, säger i SVT:s Kulturnyheterna att det statliga stödet inte fått önskad effekt. Hon hävdar att Moderaternas analys av statsbidraget visar att insatserna inte når unga i utsatta områden.

Kulturskolerådet menar att Moderaterna ger en skev bild av verkligheten. Bidraget har funnits sedan 2016. Nära 100 miljoner har årligen fördelats till 200 kommuner. Syfte med bidraget är att göra kulturskolan mer jämlik, förbättra möjligheterna för unga att delta i verksamheten samt bidra till låga elevavgifter.

Bidraget breddar deltagandet. Enligt Statens kulturråd, som hanterar bidraget, har pengarna i första hand gått till att nå målgrupper som tidigare inte deltagit i kulturskolans verksamhet, exempelvis barn med funktionsnedsättningar och nyanlända. Många kommuner har också startat nya samarbeten med verksamheter som fritidsgårdar och bibliotek men även med det civila samhället i syfte att nå nya målgrupper och utveckla verksamhetsformerna.

De statliga pengarna har alltså i huvudsak använts för att bredda deltagandet och nå nya grupper. Genom nytt utbud, nya samverkansaktörer och arbetsformer har tusentals unga fått möjlighet att delta i ett kulturutövande med professionella pedagoger, ibland genom avgiftsfri verksamhet.

Hur prioriteras barn och unga bäst? Enligt Sveriges nationella kulturpolitik är barn och unga prioriterade. Lotta Finstorp (M) menar att M har gjort ett gediget budgetarbete genom att analysera hur pengarna prioriteras bäst. Slutsatsen är att det är just på barn och unga. Hur en nedskärning på 100 miljoner på kulturskolan kan vara att prioritera barn och unga är obegripligt för oss.

Nedskärningen är byggd på en dålig analys som drabbar barn och unga. Vi på Kulturskolerådet är djupt oroade.

Den nationella kulturpolitiken står inför ett viktigt vägval: ska barn och unga bli den stora förloraren när pengarna ska omprioriteras?

Barnen är vår framtid. Vi vet att kulturutövande är en stark och positiv kraft. Här stärks bildning, förmåga att sätta ord och tankar på känslor och kreativitet och färdigheter som blir till hjälp på livets vindlande väg.

Vi vädjar – låt barn och unga vara den prioriterade målgrupp vi lovat dem att vara!


Inger Carlonberg, Kulturskolerådets ordförande


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här