Så skippar barnen datorn – för motion
Debattörerna: Stillasittandet bryts lättare när vi anpassar träningen för barnen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-07-08
DEBATT. Våra barn växer inte upp i samma tid som vi själva gjorde. När vi var små fanns inga smartphones, inga evighetslånga onlinespel, inga sociala medier. Vi fick godis på lördagar och läsk på kalas. I bästa fall.
Vi hade inte så mycket att göra, så vi var ute och lekte. Ute och sparkade boll, lekte kurragömma, klättrade i träd, hängde på gården, cyklade, dansade...
Det är andra tider nu. Larmrapporterna om våra barns hälsa avlöser varandra.
- De sitter stilla. Fyra av fem flickor i högstadiet rör sig mindre än en timme per dygn, visar Centrum för idrottsforskning.
- De lägger av. Hälften av barnen i åldrarna 13–15 år slutar idrotta. Många lämnar redan som 10-åringar, varnar Riksidrottsförbundet.
- De stannar hemma. Forskare har visat att barn rörde sig fritt en mil från hemmet för hundra år sedan, och bara 300 meter i dag.
Om vi på allvar vill att våra barn ska springa, hoppa, leka, dansa och sporta så mycket som vi själva gjorde måste vi inse att det är andra tider. Idrott har konkurrens från alla möjliga håll. Utelekar är inte längre det naturliga svaret på tristess.
Som föräldrar till idrottande barn och som tränare för både unga och vuxna har vi sett vartåt det lutar i många år nu. Det blir svårare och svårare att hålla ihop träningsgrupper, kompisarna hittar annat att göra. Vi vuxna har ett ansvar. Och det finns motmedel.
Idrott kan fortfarande ha samma dragningskraft som när vi var barn. Den kan vara lika beroendeframkallande som ett Playstation, lika magnetisk som ett Instagramflöde och skänka minst lika mycket njutning som en burk Redbull och en påse godis.
När vi läst studier, pratat med kollegor, genomfört ungdomsträningar och umgåtts med våra barn har vi sett flera viktiga saker som vi vuxna kan göra smartare för att vända trenden.
Vi ska vi låta barnen styra sitt idrottande och sin aktiva lek så som de själva vill ha den. Det skapar djup inre motivation som varar länge. Vi ska samtidigt föra in ”grit”, träning av pannbenet, och bygga mental styrka. Då får vi växande individer som tål motgångar och som klarar sig utan snabba belöningar från telefonen eller föräldrarna.
Unga som lärt sig att de kan övervinna hinder har nytta av det i alla livets sammanhang.
Nästa steg är att anpassa träningsmetodiken. Många ledare och föreningar kör på som de själva tränade för 20–30 år sedan. Men det är andra tider nu. Träningen blir roligare och mer givande när barnen tränar aktivt med få instruktioner och utan onödiga pauser och kötid. Träningen blir mer fokuserad och utmanande om den utgår från små processmål som kan avklaras här och nu, precis som i ett TV-spel.
Kroppen är skapt för varierad, hård träning. I små doser och under lekfulla former utan press från vuxna är det roligt att tävla och lärorikt att förlora. Leken, spontan eller planerad, sker instinktivt och utvecklar en rad fysiska och kognitiva förmågor.
Och så har vi vuxna ett jobb att göra med oss själva. Som ledare ska vi inte peta för mycket i barnens aktivitet. Däremot kan vi stötta i bakgrunden. Bidra med att måla upp visioner och målbilder tillsammans med barnen.
Ifrågasätta och utmana. Vara goda förebilder. Vi kan visa var verktygen finns men låt barnen återta makten över sin lek och bygga sitt eget idrottande.
Det är andra tider nu, men mycket är sig likt. Barn vill fortfarande idrotta och röra på sig, på sina villkor. Några vill satsa mot eliten, andra vill bara ha kul och idrotta för att må bra. Den breda, lekande, motiverande träningen ger bästa grunden oavsett ambition.
När vi vuxna lämnar tillbaka kontrollen till de unga får vi se fler barn upptäcka sin lust att utvecklas och stråla efter ett jobbigt och störtroligt träningspass.
Kristian Persson, förälder, tränare på ungdoms- och elitnivå och författare till Skapa Talang
Peter Svensson, förälder, elittränare, legitimerad sjukgymnast och författare till Skapa Talang
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.