C2 om du vill ha lite kul också

Svårt att hitta en tillräckligt stor p-ficka?

Använder du sällan baksätet och bara lite bagageutrymme? Men uppskattar körglädje?

Då är Citroën C2 rätt bil. Med "stora" 1,6-litersmotorn, formel-1-växellåda och sportchassi är C2 mycket bilkörning till litet pris.

Storebror C3, den högbyggda bulliga småbilen som slog knock out på konkurrensen förra året, är allt som en småbil ska vara. Rymlig som få med finfina köregenskaper och till ett pris som ger koreanerna hicka.

När C3 kapas 19 centimeter och avståndet mellan hjulaxlarna krymper med 15 cm försvinner det mesta av förnuftet i konceptet.

Först åker bakdörrarna, och "framdörrarna" måste förlängas för att det ska bli möjligt att kliva in i baksätet.

Toppenfin utsikt

Långa dörrar är opraktiska på parkeringen när det står bilar brevid och det är komplicerat att få tag i säkerhetsbältet långt där bak.

Samtidigt blir baksätet pyttelitet med minimalt benutrymme. Fast ungarna har det bra, när de väl satt sig. De djärvt skurna sidorutorna ger toppenfin utsikt åt sidorna.

Bagaget försvann också. Det bidde bara plats för en tummetott. Men bakluckan å andra sidan blev två ...- delad. Som en klackspark mot de biffiga jeeparna.

Paddlar på ratten

Det minimalistiska formatet gör sig förstås bäst i storstan. C2 är så liten att den hittar nya gräddfiler och klämmer sig in mellan de andra bilarna i trafikstockningarna. Och p-fickor som många måste rata räcker med råge för Cittran i kortkort.

Formel-1-växellådan med paddlar på ratten passar också perfekt i stan. Den manuella växellådan har en datorstyrd automatkoppling. När man växlar upp drar man den ena paddeln mot sig, för att växla ner klickar man till den andra. Växlingarna går extremt snabbt (det är därför F1-bilarna har systemet) och med lite övning går det att växla nästan ryckfritt.

Den riktigt late trycker in automatknappen, då växlar bilen helt automatiskt, men tyvärr rätt ryckigt.

Stöter och bullrar

Att litet format passar i stan är ingen skräll. Den stora surprisen är C2:s fina köregenskaper på landsväg.

På de krokiga Roslagsvägarna är C2 i det närmaste neutral, med lätt dragning åt understyrdhet, går det för fort kanar bilen över framhjulen, men det händer aldrig att bakvagnen tappar greppet.

Och går det för fort i en kurva griper antisladdsystemet ESP in mjukt och fint.

Invändningen mot C2 på långkörning är att fjädringen är väl stum och det stöter och bullrar lite för mycket.

Den som vill ha fjädringskomfort med mer Citroënkänsla bör då välja C2 med någon av de mindre motorerna, 1,4 eller 1,1 liter. Den bilen blir då också betydligt billigare.

Citroën C2 1,6

Robert Collin