ÅSIKT

Klasskriget om boendet är här

Någon som sett bostadsministern?

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Foto: PETER VAN DEN BERG
24-våningshuset Grenfell Tower brann som papper i juni 2017. Sjuttioen människor miste livet.

Jag fick lära mig att kapitalister inte är onda. Girigheten kan ha den effekten, men syftet är inte att skada människor. Lidandet i kapitalismens kölvatten är bieffekter, collateral damage, av marknadens vinstjakt.
Efter att ha sett Fredrik Gerttens nya film ”Push” är jag beredd att ompröva. En betydande del av dagens kapitalistiska finanselit och deras passiva vasaller till politiker är nog onda.
Eller hur förklarar man att ägaren till det stora bostadshuset Grenfell Tower i London, som brann, valde och fick använda en lättantändlig superduperbillig fleece-liknande fasadbeklädnad?

Rå roffarmentalitet

Att huset befolkades av fattiga spelade nog roll när man genomgående valde att strunta i alla brandrutiner. 71 människor dog i branden den 14 juni 2017 och det var en konsekvens av rå roffarmentalitet. Många av dem som överlevde branden saknar fortfarande bostad, att skaffa en ny är deras ensak.
I Gerttens gripande dokumentär följer vi FN-rapportören Leilani Farha i fotspåren av en veritabel global bostadskatastrof.

Överallt möter hon lågavlönade arbetare som förenas av att de bor på relativt attraktiva adresser med fastighetsägare som försöker bli av med dem för att lyxsanera och höja hyrorna. Inte för att de som kan köpa ska flytta in och bo där, husen ska stå tomma. Köpen är bara en investering.

En vuxen man med gråten i rösten berättar hur 90 procent av lönen redan går till en hyra som nu ska upp ännu mer.

I London har tusentals sådana spökhus köpts samtidigt som vanliga människor skyfflas undan, till hemlöshet eller lägenheter miltals från deras arbetsplatser. I ett av New Yorks bostadskomplex för normalinkomsttagare berättar en vuxen man med gråten i rösten hur 90 procent av lönen redan går till en hyra som nu ska upp ännu mer. Var ska han bo sen?
Grunden i detta handlar om människosyn och var gränsen för marknaden ska gå.
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson presenterade i veckan några skarpa förslag om en social bostadspolitik där staten via eget byggbolag ser till att bygga de bostäder som behövs och där hyrorna i nyproduktion sätts så att vanligt folk har råd att bo där. LO:s krav är helt rimliga och genomförbara. Rent av nödvändiga.

Syfte att byta befolkning

Ändå känns det mer sannolikt att Tage Erlander vaknar upp från de döda i morgon och steppar i tv än att den socialdemokratiskt ledda regeringen, skulle göra någonting väsentligt åt bostadsbristen i den kommande budgeten. Har nån sett röken av bostadsministern, förresten?
"Push" visar att det som sker i våra städer hänger ihop med en pervers fördelningspolitik. Överskott på kapital hos världens ekonomiska elit söker avsättning och människors hem råkar dessvärre vara en bra lekstuga för dem.

Riskkapitalbolaget Blackstone går just nu in tungt i svenska förorter med syftet att renovera och höja hyrorna. Reno-vräkning – att renovera, höja hyran och vräka – kallas affärsmodellen. Avsikten är uttalat att byta befolkning.
Klasskriget är här och det går från hus till hus, kvarter för kvarter och förs av utländska kapitalister som redan nått våra förstäder, på väg mot centrum.

När medelklassen drabbas och vaknar kommer det vara för sent. Vänta inte. Gör motstånd nu.

avDaniel Suhonen

ARTIKELN HANDLAR OM